Tag Archives: latest goalkeeper gloves

Adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel “en fin bil”. En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet “adjektiv” kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Adjektiv är en ordklass som beskriver andra ord. Dessa, av adjektiv beskrivna ord är i princip alltid substantiv, ytterst sällsynt kan adjektiv förekomma utan substantiv i bisatser. Det är även så att svenska adjektiv böjs i förhållande till substantiven.

Som “en stor byggnad” men “ett stort hus” och även i plural, “de stora husen”.

Adjektivens beskrivande sker ofta även på ett jämförande sätt, s.k komparering. Komparering innebär en form av graderad jämförelse av adjektivet som beskriver substantivet.

I urindoeuropeiska komparerades adjektiven med ändelser, på svenska används ändelserna “-are” och “-ast”. Till exempel “fin, finare, finast” och “grön, grönare, grönast“. I urgermansk tid fick några adjektiv böjningsformer med omljud, exempelvis “stor”, “större”, “störst”.

I vulgärlatin började de urindoeuropeiska böjningsmönstren glömmas bort och man satte istället ett måttsord framför adjektivet. I de romanska språken är det numera endast enstaka adjektiv som böjs med ändelser, exempelvis orden för “mer” och “mindre” som ju i sin tur kan komparerar andra adjektiv how to tenderize steak without a mallet.

När svenska lånat in latinska adjektiv har man oftast böjt dem enligt vulgärlatinsk modell, d.v.s. med orden mer och mest. Som i “irriterande, mer irriterande, mest irriterande” och “komplicerad, mer komplicerad, mest komplicerad“.

Detta görs också på engelska, medan tyska alltid böjer inlånade adjektiv med ändelser gloves goalkeeper.

Ett specialfall är när man låter bli att komparera och istället använder ett annat ord för att markera egenskapen. I analogi med tyska “alt-älter-ältesten” skulle man kunna tänka sig en svensk komparativ “ald-äldre-äldst”. Att det inte blivit så kan bero på för stor likhet med ordet “allt”, man har därför istället använt participet “gammal” så mycket att svenskar numera ser “gammal-äldre-äldst” som ett paradigm.

Adjektiven har i svenskan tre huvudfunktioner latest goalkeeper gloves, där de båda vanligaste är bestämningar till substantiv, antingen som 1) attribut till huvudordet i nominalfras eller som 2) predikativ till nominalfras. I dessa båda funktioner kongruensböjs adjektiven, i första fallet efter huvudordet i obestämda nominalfraser, i det andra fallet efter hela nominalfrasen. Adjektiven kan också med neutrumsuffixet -t användas som 3) adverbial, det vill säga som bestämning till verb. I vissa grammatikor klassificeras då adjektivet som ett adverb.

Dessutom kan adjektiv användas i en fjärde och mer sällan förekommande funktion, som huvudord i nominalfras som saknar substantivistiskt huvudord: De gamla stannade hemma.

Det är inte helt oproblematiskt att avgränsa adjektiven mot andra ordklasser, särskilt inte adjektivistiska pronomen och adverb. Adjektiven är bestämningar till huvudord eller hela nominalfraser, och ett särskiljande drag hos adjektiven är att de kongruensböjs efter sitt huvudord (vilket inte gäller adverben):

Med suffixet -t kan adjektiv också användas som adverb, det vill säga som bestämning till ett verb. I vissa grammatikor klassificeras ordet då som adverb, men enligt Svenska Akademiens grammatik (1999) är det fortfarande ett adjektiv. Om adjektiv används som adverb kongruensböjs de inte efter nominalfrasens huvudord:

Adjektiv är en “öppen ordklass”, vilket betyder att nya adjektiv ständigt tillkommer i språket. Nya adjektiv bildas främst genom sammansättningar och avledningar (se nedan), men också genom inlån från andra språk och slang. Två exempel på adjektiv som hamnat på Språkrådets nyordlistor under 2000-talet är “kreddig” (ansedd) och “promotiv” (främjande).

Adjektiv kan bildas genom sammansättning av substantiv och ett adjektiv:

Adjektiv kan också bildas genom sammansättning av två adjektiv:

Även sammansättningar med pronomen, adverb och prepositioner förekommer:

Adjektiv kan bildas genom avledning med ett prefix eller suffix. Bildningar med prefix är ofta negationer av andra adjektiv:

Svenskan innehåller ett stort antal suffix som används för att bilda adjektiv av substantiv, till exempel -ig, -isk och -ad:

Adjektiv kan även bildas av verb, till exempel med suffixen -bar, -sam och -sk:

Adjektivorden kan även användas som utgångspunkt vid bildning av adverb, vanligen med avledningsändelser som -en, -ligen eller -vis.

Adjektiv har två typer av böjning, kongruensböjning och komparationsböjning:

Däremot är vissa adjektiv helt oböjliga, bland annat alla adjektiv som slutar på obetonad vokal:

Kongruensböjning innebär i modern svenska att ett adjektiv som är attribut till ett huvudord böjs för att “passa ihop”, eller vara kongruent med sitt huvudord. På svenska böjs adjektiv efter huvudordets genus, numerus, species och sexus.

Genus

Ett mindre antal adjektiv saknar etablerad neutrumform och används normalt inte i konstruktioner där adjektivet annars ska kongruensböjas. Dessa ord saknar helt neutrumform, t.ex. flat, rädd, såt, eller har en neutrumform som språkbrukare tenderar att automatiskt undvika, t.ex. pryd, snöd och vred. Denna grupp kallas “defekta adjektiv” och består av ett trettiotal ord som slutar på -d, -t eller -dd. Adjektiven används med något undantag uteslutande om levande varelser. Problemet finns inte hos ord som slutar på -d och som normalt används om döda ting, dvs neutrum, där är det accepterat att -d skall ersättas med -tt, till exempel obebott (av obebodd) och sprött (av spröd).

Numerus

Species

Böjningen påverkas också av huvudordets species (bestämdhet). I bestämd form används samma böjningsform oberoende av genus och numerus:

Normalt används samma form som den obestämda pluralformen. Bestämdhetsformerna kallas även svaga former. Förutom i nominalfraser där huvudordet har bestämd form används de även i fraser med genitivattribut och i tilltalsfraser, och efter “den”, “det” och “de” använda som determinativa pronomen, och efter former av denna:

(I de två senare fallen använder vissa språkbrukare bestämd form även för huvudordet.)

Detta återspeglar att skillnaden mellan “stark” och “svag” böjning historiskt sett inte direkt hade med species att göra, utan sammanhängde med om attributet förekom tillsammans med böjda pronomen eller inte.

Sexus

Om huvudordet betecknar en person av manligt kön, kan i singular -e användas i stället för -a vid bestämd form:

Detta är en rest av det äldre genussystemet och är inte längre obligatoriskt, men är fortfarande vanligt i framför allt substantiverad användning:

Med hjälp av komparation, stegring, kan man uttrycka en ökande intensitet av den egenskap som adjektivet beskriver. Vissa adjektiv kompareras normalt inte, till exempel inte gravid, död och svensk. En del svenska adjektiv big reusable water bottles, särskilt längre sådana, kompareras med tillägget mer för komparativ och mest för superlativ. Även adverb kan kompareras (men kongruensböjs däremot inte).

Adjektivens böjning vid komparering beror på vilken deklination som adjektivet tillhör. De flesta svenska adjektiv tillhör första deklinationen, vilket betyder att de får ändelserna -are och -ast i komparativ respektive superlativ.

Den första deklinationen är produktiv, vilket betyder att nybildade och inlånade adjektiv hamnar i denna deklination (ex. cool, coolare eller fjollig, fjolligare).

Adjektiv i andra deklinationen får ändelserna -re och -st vid komparering. Det rör sig om ord som funnits länge i svenska, och som ofta får omljud i komparativ och superlativ:

Fem adjektiv har inga komparativ- och superlativformer (eller ingen positivform, beroende på hur man ser på saken):

I komparativ finns ingen morfologisk skillnad mellan obestämd och bestämd form. Superlativ har däremot, i likhet med positiv, bestämdhetsböjning. Suffixet är -e när superlativändelsen är -ast (ful-ast-e) och -a när den bara är -st (tyng-st-a). Liksom i positiv kan detta -a i superlativ bytas ut mot maskulin-e i singular om huvudordet semantiskt maskulint.

I liga urugwajska w piłce nożnej (1935)

Mistrzostwa Urugwaju w roku 1935 były mistrzostwami rozgrywanymi według systemu, w którym wszystkie kluby rozgrywały ze sobą mecze każdy z każdym u siebie i na wyjeździe football uniform companies, a o tytule mistrza i dalszej kolejności decydowała końcowa tabela latest goalkeeper gloves.

1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1905 • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 • 1919 • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 • 1940 • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970 • 1971 • 1972 • 1973 • 1974 • 1975 • 1976 • 1977 • 1978 • 1979 • 1980 • 1981 • 1982 • 1983 • 1984 • 1985 • 1986 • 1987 • 1988 • 1989 • 1990 • 1991 • 1992 • 1993 • 1994 • 1995 • 1996 • 1997 • 1998 • 1999 • 2000 • 2001 • 2002 • 2003 • 2004 • 2005 • 2005/06 • 2006/07 • 2007/08 • 2008/09 • 2009/10 • 2010/11 • 2011/12

football uniform editor

Jiří Růžek

Jiří Růžek [ˈjɪr̝iː ˈruːˈʒek] (født 29. august 1967 i Litoměřice latest goalkeeper gloves, Tsjekkoslovakia) er en tsjekkisk glamour- og aktfotograf.

Han startet med å ta bilder i 1995. I 2004 flyttet han fra hjembygda til Praha waterproof bags for kayaking, Tsjekkia, der han lever og jobber nå. Han lever med arkitekt og fotograf Ludmila Foblová.

Jobben hans er mest kjent for svart/hvite aktbilder. Siden 2006 har bildene hans blitt publisert i diverse aviser og internettmedier. I 2004 – 2005 fotograferte han kroppsmalingserier i samarbeid med den kroatiske artisten Tea Hatadi. Han lager også 3D-bilder. I juli 2009 vant hans bilde České středohoří hovedprisen i Reflex-magasinet som beste akt.

Akty X 2009 – førstepremie (Reflexmagasinet: beste aktbilde).

Jiří Růžek: Sovetskoe Igristoe bpa free water, 2010

Jiří Růžek: Bookworm, 2010

Jiří Růžek: Network, 2007

Jiří Růžek: České Středohoří, 2006, Akty X 2009 – første premie

Jiří Růžek: Isis, 2009

Jiří Růžek: Portrait discount soccer socks, 2004

Jiří Růžek: Emma, 2007

Jiří Růžek: Bodypainting, 2005

· ·